Det här är hall 1, eller Pit 1. Det var den del som hittade först. Det var några lokala bönder som 1974 var ute för att gräva efter vatten som hittade gravkammaren. 1976 hittade man då Pit 2 och 3, och 1979 kunde man öppna muséet för allmänheten.
När man öppnade muséet så hade man grävt fram och restaurerat 1087 terrakotta-krigare och hästar. Hallen som man byggt över Pit 1 är 16.000 kvadratmeter. Det är inga små grejer det här. Alla krigarna är ju i naturlig storlek, och varje gubbe är unik med egna ansiktsdrag och ansiktsuttryck.
Det är Kejsaren Qin som lät bygga terrakottaarmén. Han levde sisådär 200 före Kristus, och var den förste kejsaren av ett enat Kina, och den som då inledde Qin dynastin. 37 år tog det att färdigställa Qins mausoleum.
Det här är från Pit 3, som är mycket mindre än de övriga, ca 1700 kvadratmeter. Många saker av trä fanns också men de har ju givetvis försvunnit med tiden.
Det här är Pit 2 som är nästan 18.000 kvadratmeter. Här började man utgrävningarna först 1994, och stora delar är fortfarande under jord för att man ska bevara sakerna som finns där under tills man kanske har bättre metoder att ta hand om dem.
Det här är en av de bara två hela pilbågsskyttar som man har hittat.
Om ni tittar noga på den här bilden så ser ni röd färg på hans dräkt. Det var så att alla gubbarna var målade, men när de kommer ut i luften nu så försvinner färgen och det är därför man inte gräver fram alla gubbarna. Jag vet inte om det syns så bra, men allting är väldigt detaljrikt. Under den här gubbens skor finns t.ex. mönster i skosulan.
Det är ju inget lätt jobb som arkeologerna har att pussla ihop gubbarna. De olika rummen täcktes ju över med tak av trä och sen jord. Men trä förmultnar ju med tiden och då har jorden rasat in och krossat det som fanns under.
Det här är en av två bronsvagnar som man också har hittat. Dessa är dock inte i naturlig storlek. Men när man hittade de här två vagnarna så var de i miljoner delar. Åtta år tog det att få ihop dem. Snacka om tålamod om man ska ha det jobbet. De här vagnarna skulle kejsaren använda när han åkte på inspektionsrundor när han var på andra sidan, dvs död.
Sen är Xian också dumplinghuvudstaden i Kina. Så då måste man proväta. Till höger min kollega Ceci, och till vänster guiden som visade mig runt på terrakottamuséet.
Först lite soppa som tydligen också var typisk för Xian. Rissoppa, den mörkade med nötter och russin. Den var väl godast. Smakade som fruktsoppa ungefär. Ganska tjocka i konsistensen, antagligen pga allt socker som var i dem.Men Xian har mycket mer att bjuda på än bara terrakottaarmén så får kanske bli en tur dit igen. Men jag tror att det är med armén som med kinesiska muren att man inte riktigt kan förstå. Man står och tittar på det, eller i murens fall, går på den, men ändå... Alla bör åka till Xian minst en gång i livet, bara så ni vet. Jag följer gärna med:-)

2 kommentarer:
Jag vill åka dit med dig!!!
Bara kom hit så lovar jag att ta med dig! Vi tar nattåget dit för att få så mycket intryck av kineser som möjligt:-)
Skicka en kommentar