Häromdagen när det var väldigt varmt ute, så fick jag ett e-mail från Per. I det stod det att han bett en av tjejerna på jobbet att fixa glass till alla under eftermiddagen. Jag blev ju jätteavis, ingen som bjöd på glass i den fabrik som jag satt i.
På eftermiddagen så får jag ett nytt mail där Per undrar om jag vet vad som är bra att äta när det är varmt ute? Kineserna är ju sådana, allting de gör är ju bra för någonting, det är därför de kan stoppa i sig tofu t.ex., det är bra för en. Riktigt vad det är bra på har jag inte funderat ut. Jaja, tillbaka till frågan. Jag gissar på vattenmelon, vanilj, aloe vera, men ingenting är rätt. Rätta svaret är: Gröna ärtor så klart. Följdaktligen hade Per fått gröna ärtor-isglass! Det smakade väl mest vatten och socker men ändå. Där hade Per suttit och drömt om en smaskig vaniljglass. Men nu har han lärt sig läxan, nästa gång lär han speca mycket bättre vad det är han vill ha:-)
Idag tog det mig 1 timme och 50 minuter till jobbet! Det var inte roligt. Det började redan i en av korsningarna hemmavid. Den tar vanligtvis en 5 minuter att ta sig förbi, idag tog det en 15-20 minuter. De håller på och bygger en "elevated road" i den här korsningen, och det innebär att det bara finns 2 körbanor rakt fram i vardera riktning. Men vägarna som leder fram till korsningen har ju 5 körbanor. Bara det leder till kaos. Dessutom kör de som ska svänga vänster fram och ställer sig så att de kan vara redo att svänga när den röda pilen för vänstersvängar blir grön.
Idag hade man dessutom börjat gräva i en av de två körbanor åt det håll jag skulle passera. Stod en grävmaskin där och en stooor jordhög och massor med kineser. Dessutom var det nu så att jordhögen liksom inte riktigt längre fick plats innanför avspärrningen, men det skulle "grävkineserna" helt enkelt lösa genom att ta lite till av den enda körbanan som fanns kvar i den riktningen. Men då fick de minsann bassning av polisen.
För polisen var också där och sprang runt. När det då efter lååång tid blivit tid för min taxi att passera så körde vi fram, de som skulle svänga vänster från vårt håll sett och från motsatt håll körde också fram, och helt plötsligt så stod alla i vägen för varandra. DÅ kommer polisen och försöker att stoppa vänstersvängarna, men det var ju så dags, de kunde ju inte gärna backa för där stod ju bilar bakom dem. Jag tror att en 4 bilar kom över varje gång det var grönt!
Men en olycka kommer sällan ensam. Då kommer jag fram sent till tunnelbanan vilket gör att tågen är mycket fullare än när jag vanligtvis åker. Bara att knö sig in. Vid People's Square (typ 5 stationer bort) får jag sittplats. Tåget kör till nästa hållplats och där blir det stående. Dörrarna öppna och ingenting händer. Jo, det händer ju förstås att fler och fler kineser tränger sig ombord på tåget. Efter en 4-5 minuter kommer ett meddelande på kinesiska i högtalarna. Kineserna står lugnt kvar och läser tidningen och fibblar med mobiltelefoner så jag sitter kvar. Meddelandet kommer 2 gånger till innan vi, efter en 10 minuter, äntligen stänger dörrarna och kör.
Nu får det väl vara nog tänker man. Men nädå. Precis innan min station, som är slutstation för tåget, så stannar det igen, inne i tunneln. Där står vi i en 7 minuter. Har ingen aning om varför. Kommer så småningom fram till plattformen och jag kan bege mig ut. Då är det en kille som tycker att jag ska åka med hans svarttaxi istället för en vanlig taxi som jag står och vinkar efter. Han har ett sånt där litet "utedass", dvs en smal och hög folkabuss, som han gärna vill skjutsa mig i. Jag bara skakar på huvudet och vinkar in en bil med taxiskylt på taket. Min morron hade varit tillräckligt spännande, så svarttaxi kändes inte riktigt aktuellt. Då hade jag hellre åkt med de där mopedchaffisarna som står vid varje station. Du åker alltså bakpå någons moppe dit du ska. Har inte provat det än trots att de visslar och ropar som 17 varje gång jag passerar. Kanske imorron? Eller nä, de har ju inga hjälmar till passagerarna så tokig som jag är så fortsätter jag nog att åka vanlig taxi.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åh vad jobbig resa, jag saknar inte kinatrafik kaoset! Ska försöka påminna mig själv hur det var när jag sitter och muttrar för att det är lite kö på E22:an :-)som är en bris jämfört med Kina trafiken! Kram på er från Gerdan som nog ska ta en mjukglass med vaniljsmak idag hälsa det till Per :-)
Murphy's Law... Ibland är det bra att kunna ta cykeln till jobbet. Särskilt den senaste veckan, cyklisterna i sparkdräkt som tror att de befinner sig på en motorcrossbana har lyst med sin frånvaro.
Ja, man saknar verkligen att ha 5 minuter på cykel till jobbet! Men jag måste säga att tunnelbanan funkar smidigt de flesta dagar. Det är när man är ovan jord som det brukar knöka till sig. Ibland har jag dock undrat om det inte hade gått fortare att köra elmoppe till jobbet, trots att dessa inte går fortare än 30... Men är tveksam till att en laddning skulle ta mig hela vägen hit:-)
Mjukglass låter härligt. Ingen som bjuder mig på glass inte... Får väl ta igen det i Sverige.
Skicka en kommentar